2006-08-09

Rättshjälp

Då kommer del ett under denna rubrik. Våra källor kring detta är bland annat Paragrafryttaren (från vårt forum), Olle Torge, Antirepressionsgruppen, Malmö och Lila svarta - handling organisering motstånd.

Har ni läsare något att tillägga eller om ni har åsikter kring direkta felaktigheter är ni välkomna att ta detta på forumet eller maila oss på sverigescenen@hushmail.com

Syftet med denna sektion är att öka upp kunnandet hos alla ligister i Sverige så alla blir medvetna om vilka rättigheter samt skyldigheter man har om man skulle hamna i de olika situationerna. Vi har känslan av att man själv behöver upplysa polisen mellan varven om sina rättigheter och är det något de tycker är jobbigt är det när man kan lagen bättre än de själva.

Maila oss så fyller vi på och framförallt: Läs på!

DEL 1.

Gripande

En av de vanligaste motiveringarna för gripande, i dessa sammanhang, som polisen använder sig av är PL 13 §. Paragrafen ger polisen stort spelutrymme och lyder:

"Om någon genom sitt uppträdande stör den allmänna ordningen eller utgör en omedelbar fara för denna, får en polisman, när det är nödvändigt för att ordningen ska kunna upprätthållas, avvisa eller avlägsna honom från visst område eller uttymme. Det samma gäller om en sådan åtgärd behövs för att en straffbelagd handling skall kunna avvärjas...[ ]
...Är en åtgärd som avses i första stycket otillräcklig för att det avsedda resul- tatet skall uppnås, får personen tillfälligt omhändertas"

Lagen har byggts ut så att polisen får ställa in eller upplösa en sammankomst eller folksamling och avvisa och avlägsna deltagare och åskådare. Polisen använder sig idag av två alternativ när de åberopar PL 13 §:

a) Du avlägsnas från platsen genom att få skjuts i en buss och bli avsläppt i någon obskyr förort med dåliga kommunikationer tillbaka.

b) Du omhändertas och får följa med till stationen.

Omhändertas du enligt PL 13 § får du endast hållas i sex timmar vilket inte får förlängas även om din identitet inte har fastställts. Med andra ord behöver du inte ange namn och personnummer om du mot all förmodan råkar vara okänd för polisen. Men om du har omhändertagits enligt PL 13 § och anledningen endast är att du tillfälligt omhändertagits för störande av allmän ordning och inte är misstänkt för något brott är det att rekommendera att du uppger din identitet för möjligheten finns att de släpper dig innan dessa sex timmar i arresten. Samtidigt kan det vara till din fördel om du inte uppger din identitet om du inte vill hamna i deras register som potentiell bråkmakare. En avvägningsfråga med andra ord. Hålls förhör med dig ska du släppas snarast möjligt efter förhöret.

Det kan hända att efter dessa sex timmar som du suttit omhändertagen att du helt plötsligt är misstänkt för ett brott. Då kan det förlängas med ytterligare sex timmar.

Polisen som griper eller omhändertar dig har rätt att kroppsvisitera dig som en skyddsåtgärd och för att fastställa din identitet. Om du inte vill följa med till polishuset för att bli förhörd har polisen rätt att tvinga dig om du befinner dig i närheten av en brottsplats. Du är då inte gripen som misstänkt utan intagen för förhör som då ska hållas omedelbart.

Om polisen har anledning att tro att du är efterlyst eller efterspanad kan du bli omhändertagen för identifiering. I detta fall ska du släppas så fort detta är gjort. Har de inte, som tidigare nämnts, lyckats identifiera dig efter 6 timmar (12 timmar i speciella fall) ska du släppas. Visar du frivilligt legitimation och det inte finns någon anledning att tro att den är falsk får du inte omhändertas.

Viktigt!

Fråga alltid på vilka grunder de griper eller omhändertar dig. Ta reda på vad klockan är vid tidpunkten för gripandet och håll det i minnet eller skriv ner det. Be poliserna legitimera sig (villet de ska göra vid begäran) och skriv upp vad de heter. Vägar de legitimera sig av någon anledning så försök komma på sätt att identifiera dem senare. Skriv exempelvis upp bilnumret på deras bil och/eller deras signalement.

Om du blivit slagen av poliserna, ska du genast uppsöka en läkare när de släpper dig och få ett läkarintyg på dina skador.

De riktlinjer som gäller för alla tvångsmedel som polisen kan komma att använda är följande:

a) Åtgärden ska ha ett ändamål.

b) Åtgärden får bara göras om det finns ett påtagligt behov av det och då en mindre omfattande åtgärd inte räcker.

c) Åtgärden ska stå i proportion till vad de kan uppnå med den.

Förhöret

När du väl är gripen är det dags för förhör. Till ett förhör kan, och bör du i många fall, alltid begära att din advokat närvarar. Alla har rätt till en offentlig försvarare och han har också möjligheten att närvara vid förhöret om du begär det. Brukar alltid reta polisen lite extra och innebära att de tar det lugnare med dig än om du sitter där ensam.

Huvudregeln för förhöret är; När de anser sig ha förhört dig tillräckligt eller när tiden gått ut har du rätt att omedelbart bli släppt och de får inte utan "synnerliga skäl" tvinga dig till nytt förhör inom tolv timmar. Den som förhör dig får inte ljuga, hota, muta, tvinga eller trötta ut dig. Du har rätt till "sedvanliga måltider" och "nödig vila". Enskilda polismän får absolut inte lova att släppa dig fri mot att du anger dina vänner (detta har hänt). Börjar de prata om att häkta dig om du inte pratar så begär att få polismannens namn. Det ska du alltid göra om du utsätts för hot.

Du behöver vid förhör endast uppge namn, personnummer och adress. När du klarat av den formaliteten kan du välja att svara "Ingen kommentar" på alla andra frågor. Tänk på att många åker dit på det de sagt i förhöret. Det är polisens (och senare vid en ev. rättegång åklagarens) uppgift att bevisa din skuld att du gjort dig skyldig till brott. Inte din uppgift att bevisa dina oskuld.

Förhörsledarna har i regel en utbildning och lång erfarenhet och använder sig av olika metoder för att "lura" dig att öppna dig. En del är aggressiva och går på medans andra är förstående och försöker skapa en relation. Tänk på att det som verkara vara oviktigt för dig kan vara en pusselbit för dem så de kan skapa en helhetsbit. Prata inte ens om väder och vind.

Är ni fler som blivit gripna samtidigt kan polisen hävda att dina vänner redan erkänt vad som hänt och även för dina förehavanden. Tro inte på det. Tro heller inte på att du kommer lindrigare undan om du erkänner och tar på dig saker i förhöret. Det är upp till domstolen att bestämma och inget för en polisman att besluta om.

De kan fråga dig om andra personer. Regel nummer ett är att du bara talar om dina egna förehavanden om du nu måste pladdra. Lämna alla andra utanför. Förneka kännedom vid frågor om andra personer.

Tänk på att de kan ställa oväntade frågor för att få dig att reagera. Svara aldrig spontant utan ta god tid på dig och väg varje ord innan du säger något. Tänk igenom dina svar. Tänk hellre efter en stund för länge, än en stund för lite.

Det du säger i förhöret är inte bindande - du kan inte straffas för att du ljuger - men din trovärdighet inför domstolen sjunker om du ändrar på din "story". Det smartaste är att hålla käften i förhöret och vid ett senare tillfälle tänka igenom vad du ska säga i en eventuell rättegång.

Är du lagom bright är det inte förbjudet att ljuga ihop en bra historia vid förhöret vilket kan leda till att åklagaren väljer att släppa fallet p g a (eller tack vare) bristande bevis. Men om du ljuger - tänk på att historien måste vara väl genomtänkt, inte gå ut över eller tipsa polisen om någon annan och det får inte finnas någon risk att den inte stämmer med vad andra säger.

Svara aldrig på frågor om medlemskap i organisationer eller om du känner vissa personer. Efter förhöret, som ibland kan ta flera timmar oavsett om du svarar på några frågor eller ej, ska det skrivas ner, och du ska få läsa igenom det. Ibland bandas förhöret, och då ska du få lyssna igenom det. Alla invändningar du har mot innehållet ska antecknas.

Du kan även kallas till polisförhör genom att de skickar ett brev eller ringer till dig. Går du inte dit på angiven tid får du räkna med risken att poliser kommer och hämtar dig för förhör. Vad du kan göra är att du ringer till växeln fem minuter innan angiven tid och ber att de lämnar ett meddelande om att du fått förhinder.

Vid förhör kan det vara en bra idé att begära att få ha ett förhörsvittne närvarande. Enligt de erfarenheter som gjorts har förhören blivit ganska "vänliga". Det är ingen mening att begära att få ha en extra polis i rummet, så be en vän, känd advokat eller vem som helst att följa med dig. Vägrar de låta ett förhörsvittne närvara så påpeka att Europakonventionen för mänskliga rättigheter ger dig stöd för detta. Du har rätt att ha en advokat närvarande vid första förhöret. Blir du kallad till förhör kan du ta med en advokat. Om du är gripen kan du kräva att en advokat är närvarande, men om det inte finns någon tillgänglig har de rätt att neka dig det.

Om poliserna vill ta ett foto, ett s k "arbetsfoto" på dig, vägra då att gå med på detta. Kräv att få se en skriftlig framställan från åklagaren om att du ska fotograferas. Ifall poliserna säger att det var en muntlig begäran från åklagaren, så vägrar du fortfarande att bli fotograferad. Det är väldigt svårt att fotografera någon som inte vill bli fotograferad och om de med våld försöker ta en bild, är det inte förbjudet att göra grova grimaser.

Daktning

Daktning innebär att du får lämna fingeravtryck, blir fotograferad från tre vinklar och din ögonfärg, hårfärg, längd, födelsemärken, ärr och tatueringar förs in i ett spaningsregister.

Om polisen försöker dakta dig så protestera mot detta och kräv att få se en skriftligt begäran från åklagaren. När du fått se åklagarens framställan på papper, om de överhuvudtaget har en sådan, fortsätter du att protestera och kräver att de protokollför din protest. Nu hänger det på hur långt du är beredd att gå, precis som med allt annat är det väldigt svårt att ta dina fingeravtryck och fotografera dig, ifall du inte är samarbetsvillig. Du kan inte förhindra daktningen, utan endast fördröja denna.

Som summering lusläser vi lagen:

Lagen säger:

Beslut av polis:

a) gripande, 24 kap. 7 § RB.
Finns det skäl att anhålla någon får en polisman gripa honom i avvaktan på åklagares beslut. Påträffas någon, som har begått ett brott som det kan följa fängelse på, på bar gärning eller flyende fot får vem som helst gripa honom, inte bara polisen. Samma sak gäller med den som är efterlyst för brott.

b) medtagande till förhör, 23 kap. 8 § RB.
Den som finns på en plats där ett brott har begåtts är skyldig att följa med en polisman för förhör. Vägrar han utan giltig orsak får han medtagas. Detsamma gäller om det för brottet stadgas lägst fyra års fängelse och vederbörande befinner sig inom ett område i anslutning till den plats där brott nyligen förövats.

c)hämtning till förhör, 23 kap. 7 § RB.
Har polisen kallat någon till förhör och han uteblir utan giltig orsak får han hämtas under vissa förutsättningar. Kan fängelse följa på det brott, som en förundersökning avser, kan man i vissa fall hämta någon utan föregående kallelse.

Så långt vad som krävs för att HAMNA i ett förhör

Vad det gäller rättigheter att hålla kvar dig:

d) anhållande, 24 kap. 6 § RB.
Finns det skäl att häkta någon, får han anhållas i avvaktan på prövning av häktningsfrågan.

Beslut av domstol:

e) häktning, 24 kap. 1 - 3 §§ RB.
Den som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott, med ett års fängelse i straffskalan, får häktas om det med hänsyn till någon omständighet finns risk för att han avviker, försvårar utredningen eller fortsätter sin brottsliga verksamhet. Den som är skäligen misstänkt för brott får häktas om det är av synnerlig vikt i avvaktan på ytterligare utredning. Reglerna om frihetsberövanden i samband med brottsutredning innebär att åklagaren skall avge häktningsframställning till domstolen samma dag som han beslutat om anhållande eller senast dagen därefter. Om det finns synnerliga skäl får åklagaren dröja till tredje dagen efter anhållandet. Domstolen skall enligt huvudregeln hålla häktningsförhandling samma dag som häktningsframställningen görs eller senast dagen därefter. Förhandlingarna får dock aldrig hållas senare än fyra dagar efter det faktiska frihetsberövandet. Vid beräkningen av de nu angivna tidsfristerna likställs lördagar, söndagar och helgdagar med vanliga arbetsdagar. Detta innebär att tingsrätterna upprätthåller jour under veckoslut och på helgdagar för att hålla häktningsförhandlingar.

Andra intressanta paragrafer att ha kännedom om: (notera särskilt paragraf 16!)